Stories Untold

You cannot understand the spiritual with the physical or logical. The physical and logical can help you understand, but if you limit yourself to the physical you'll remain limited. The spiritual doesn't care about the limits of physical laws, logic and rational thinking. The spiritual doesn't give a damn about what we  think makes sense.

What makes sense is in the mind. It's a perspective. One perspective of many. We can stare ourselves blind on the material world, touch and measure the things around us til we might have it, possibly, figured out...sort of.

God can also be in the mind only. A way to live, behaviour, or principals that makes us feel good or explain things that we have a hard time to accept or confront. We can do things of our own will, using the name of God to convince ourselves that we're doing the right thing... This is, in a way, God locked up in a box.

We limit God, because we can, because He lets us, because it's a choice. If we didn't have a choice, we'd be plants or machines. God doesn't let bad things happen, we do. He gave us the power, the responsibility of this world and we chose to suck the life out of it.

We support the quick and simple, the comfortable and cheap. We look through our spyglasses, thinking we're looking ahead, never bothering to take a look around us. And everytime we wind down it's with the help of something that numbs our minds and disconnects us from the obvious spiritual inside us.

That's how we miss it.

Det enda som människan anser heligt är rättigheter; hennes rätt att göra vad hon vill. Hon anser det vara frihet. När hon känner sig sårad ropar hon ut att hennes rättigheter är kränkta...samtidigt som hon glömmer ännu en bit av hennes ansvar. Världen blev satt under hennes fötter, det första hon gjorde var att äta av det, sen skita på det...

Världen förändras i vår takt. Den våndas inför slutet.

Plågorna kommer, men människan bara anklagar Gud i sin självömkan. Hon vägrar vända sig till honom för att hon tror att hennes kött är hjärtat.

Jag längtar att åter igen hitta orden som talar om för mig både vem jag är och vem Gud är. Orden som en gång flödade och lärde mig se saker från fler perspektiv. Orden som kom ur mitt hjärta men knappast var mina egna. Jag önskar jag hörde igen, men jag antar att jag har varit för upptagen med att försöka se och förstå saker. Mitt begär efter förståndet och mina ögons lust har tystat orden inom mig.

Vi borde förbereda oss på den tid som kommer. När vi en gång har fått möjligheten att känna Gud och friheten han erbjuder borde vi ta den, låta honom leda oss på de stigar vi trodde vi hatade. Världen blir inte bättre i sig själv. Gud låter inte människan bygga många torn till. Vi vet detta och ändå sover vi.

Intelligence doesn't seem to take humanity anywhere anymore. It just causes more and more theories about the origin and purpose of life.

Dreamers. That's what we are.

One day honesty will be inevitable. Truth will reveal itself.