« Skit o parfym till sista klippet | HomePage | lite kul.. »
02/23/2008
Det finns mer
Det kan ta en stund for en manniska att inse vem hon ar. Att se sig sjalv i en spegel dar allting inuti henne avslojas. Grejen ar val den att man inte egentligen behover se i nan slags spegel, utan bara oppna ogonen sa pass mycket att man ser vad man ar. Varifran man kommer och vart man ar pavag. Ofta kan storsta chocken va nar man ser vart man ar pavag. Kanske det ar darfor folk sallan vagar vara arliga med sig sjalva. Radslan for att forlora sin trygghet, sin sakerhet och bekvamlighet i det man har levt i hela sitt liv. 'Tank om man har fel? Tank om man maste ge upp det man jobbat sa hart for?' Det tar en stund att forst inse vem man ar...varifran man kommer. Det tar en stund att vaga visa sig sjalv efter att man beslutat att ater bli den man var i forsta borjan. Att bli sitt ursprungliga 'jag'. Man fods in till en varld, en kultur, ett system av tankar uppbyggda av de generationer som gatt fore. Man uppfostras till den tro som forfaderna hade utan att aldrig ifragasatta ifall deras vag ar ratt eller fel. Sen kommer dagen da vagen delar sig och man blir tvungen att valja antingen att fortsatta i det trygga, kanda, det som 'dom' kallar 'normalt', eller att valja den vag dar man ser nagot annat, nat man inte sett forr. Man kan stracka armen mot den vagen, kanna nat man inte kant forr. Nagon form av renhet, frihet som kanns frammande, men samtidigt mer hemat, mer bekant an nagot annat man tidigare kant till. Dar, i den stunden ifall man valjer att se in i sig sjalv, soka sin identitet, begrund sitt hjarta och prova sig sjalv, borjar kampen. Man kan se nagot man inte ville se. Inse nat man aldrig bett om att fa veta av. Dar borjar Jaget kampa emot med en styrka man inte visste man hade.
Det jag vet, ar att jag har mer an kant efter. Jag har borjat ga den vag som jag inte ar van med. Jag har valt att overga fran "normal" till fri. Jag gar pa stigar som kanns osakra, besvarliga och obekvama. Jag riskerar mitt rykte, min trygghet i forfaderna och allt jag ager. Hela mitt liv. Jaget kampar fortfarande emot. Kommer alltid att gora det. Men det liv jag lever blir mer levande for varje dag.
14:05 Permalink | Comments (1) | Email this
Comments
Jag är så fascinerad (Stavning??!) av det du skriver. Kan int du böri skriv en bok? :)
Posted by: Sussu | 02/25/2008