« Nytt | HomePage | Det stora, enkla oförklarliga... »
04/27/2008
Sanningen svider
Fick inspis att skriva nåt.
Det är intressant hur man blir utmanad av Gud emellanåt. Det är inget ovanligt att bli utmanad av Honom för Han vill ju att vi ska växa hela tiden. Senast jag blev utmanad riktit ordentlit fick jag se mig själv ur ett ganska obekvämt perspektiv. Ganska nyligen. Typ ett par dar sen. Som om Gud hade rivit ut nåt ur mitt hjärta å sagt “Nu ska vi ta itu med dethär”... It's good pain. Det kanske inte känns bra, eller roligt alls. Jag känner mig fortfarande lite nere, lite nedsagen, besegrad. Men sanningen är att jag försökt kämpa emot Hans vilja i mitt liv. Jag har försökt hålla tillbaka de processer som Han har startat i mig. Och Jag har brottats med Gud. Han vann.
Jag behöver ge upp, sa Han. Han vill ha 100% av mig. Jag har länge vetat, bett om att Gud ska hjälpa mig inse hur mycket Han verkligen vill ha av mitt liv. Jag har talat om det och trott mig veta, men nu fick jag se det från ett annat håll... Dom frågade i kyrkan vem som är förälskad i Herren. Jag svarade inte för att jag inte är det. Därifrån kom min desperation efter att hitta det livet. Jag vet att det inte finns något annat. Samtidigt kom också frustrationen över att fatta men inte FATTA... Men det är som sagt 'good pain', där Gud visar vad som behöver göras och tas itu med. Det har hänt förr. På sätt å vis önskar jag det hände oftare, men vilken kapacitet har jag att ta itu med saker för ofta? Vilken kapacitet har jag över huvud taget? Vi är skapade av Honom och för Honom. Däri ligger vår orsak, vår mening, vårt öde.
När jag tänker på det, ser jag inget annat val. När jag försöker analysera, förstå och hitta en väg runt, en genväg... Runt allt som känns obehagligt eller obekvämt. Men jag ser bara Honom, och jag ser bara liv i Honom. Jag ser bara en enda lösning; Gud. Allt annat finns inte. Det är för värdelöst för att nämnas, för litet jämfört med Herren och Hans vägar.
Varför fortsätter jag i min dårskap att söka vägar som är enkla? Det handlar om Guds tid. Hans tid och plats. Det handlar inte om mig. Han har reda gjort allt för mig och allt jag behöver göra är att ta emot. Acceptera det.
Han vill lyfta mig över det kända, låta mig se allt klart ovanifrån, ledd av Anden.
Men det kostar...
...mitt liv.
“Everything got started in Him and finds its purpose in Him.”
“He is before all things, and in Him all things hold together.”
Col 1:16-17
- J
13:35 Permalink | Comments (2) | Email this
Comments
ojoj.. det är nog säkert både underbart och jättejobbigt att gå bibelskola. man måst verkligen börja fundera över saker o ting då.
Posted by: totta | 04/28/2008
Grejen e väl he att man lär se ti slut ti funder på ti saker som tar ner ein å ger e ti Gud iställi...å bara funderar på va Han har sagt å visa åt de...tå bord int e bli så jobbit. He som blir jobbit e tå man fösökar hitt na form av kompromiss mellan människan å Guds karaktär i en...vilket ej går. DÅ blir det jobbit, men he hälsosamt ti lär se. Å ja ångrar int na. :)
Posted by: Jomppa | 04/29/2008